34 reportrar bevakade veckans Allsång på Skansen, rapporterar tidningen Journalisten i sitt senaste nyhetsbrev. Flest hade kvällspressen, som toppades av Expressen med sex reportrar på plats.
Jag har inte insyn i Expressens vaktlista men har svårt att tänka mig att det är många evenemang och händelser som slår en sådan satsning. Möjligen undantaget större idrottsarrangemang.
Är det rimligt? Om man jämför med en krympande utrikesbevakning? Eller bantning och nedläggning av lokalredaktioner? Eller… Ja, resurserna skalas på de flesta redaktioner. Är det då journalistiskt försvarbart att skicka en hel lokalredaktion till en allsångskväll?
En och annan redaktionschef skulle säkert svara att det är läsarens intresse som styr. Och allsång är en typisk svenskt nöje, vilket också konstaterades av ett reportageteam från tysk teve i veckan, en unik tillgång som dessutom lockar en storpublik både på plats och framför teven.
Själv tycker jag att det sticker i ögonen – eller snarare i yrkessjälen. 34 – 1 till allsången. Vad säger det om den journalistiska standaren 2010?
JOURNALISTBLOGGEN 