Archive for februari, 2010

Reklamradion minskar – talad radio ökar

28 februari, 2010

Reklamradion förlorar lyssnare. Det visar färska siffror från Sifo som publiceras i veckan. Tappet är 2 procent. Sammantaget lyssnar 30 procent på reklamradion varje dag. Störst är P4 med 32 procents lyssning. Totalt når Sveriges Radio 49 procent av radiolyssnarna varje dag.

Förklaringen till reklamradions minskning är, enligt kanalens företrädare, Spotify som ökat antalet registrerade användare från 300 000 till 1.5 miljoner under samma period. Det har säkert påverkat: varför ta omvägen om reklamradion när man kan lyssna på gratis musik via Spotify med hälften så mycket reklam och personliga spellistor.

Men jag vill gärna tro att det också handlar om en arbetsseger för journalistiken. Det visar, om inte annat, det faktum att P1 ökat sitt lyssnande under samma period med drygt 1 procent till 12.5.

Det är inte så många år sedan som kaxiga företrädare för reklamradion dömde ut pratad radio. Det var innan mp3, Iphone och Spotify. För höga sändningsavgifter var länge reklamradions egen förklaring till att lyssnarsiffrorna aldrig riktigt ville lyfta. Nu är avgiften sänkt men lyssnandet minskar ändå. Då ifrågasätter branschen istället de höga licensavgifterna till public serviceradion. Dessutom klagar man över att närradion har för bra villkor.

Man kan se ett tydligt mönster i reklamradions argumenterande ända från starten i början av 1990-talet: det är alltid någon annans fel att man inte når fler lyssnare.

Annonser

IKEA och journalistiken

24 februari, 2010

Idag har Bohusläningen ett utmärkt exempel på lokaljournalistik med kvalitet och stort läsvärde. Bakgrunden är IKEA:s etablering på Torp, utanför Uddevalla. Möbeljätten bygger men kommunen har ansvar för markarbeten, tillfartsvägar, avlopp och allt annat som kommer med köpcentra. Problemet är att marken är sank och kostnaderna stiger för kommunens åtaganden.

Det handlar om bortåt 800-1000 arbetstillfällen och många skattemiljoner. Förutsättningarna är välkända i kommunen men bevakningen något ojämn, vilket bäddar för ryktesspridning. Nu skriver Bohusläningen sakligt och korrekt om problemen med marken, att experterna varnar, vilket i och för sig redan var känt, men man skriver också detaljerat vad som felas. Dessutom får vi en uppdaterad lägesrapport om var processen befinner sig. (Läs här)

Ingen märkvärdig eller särskilt dyr journalistik, men oumbärlig för lokalbefolkningen. Det är ett bra exempel på den typ av journalistik som, enligt journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén, på DN-debatt i veckan, skall rädda tidningarna i framtiden. (Läs här)

Alltså professionellt producerad journalistik med kvalité och oberoende som bidrar till att medborgarna är informerade. Det kan ingen medborgarjournalistik eller läsargenererade artiklar i världen ersätta.

Reporter är Ingela Gustavsson som studerat på Ljungskiles Journalistlinje.

Får män gråta i TV?

23 februari, 2010

Ni såg det säkert allihop: en snörvlande expertkommentator i SVT:s OS sändning från herrarnas jakstart på skidor. Per Elofsson grät öppet och okontrollerat! Dagens fråga är nu: får män gråta i teve. (Har just varit inne på Pers hemsida. Där finns rubriker som Framgångar, Motgångar och Att sätta mål. Men inget om att gråta offentligt i direktsänd teve)

Journalistik och medier år 2020 – del 1

17 februari, 2010

Idag startar vi en ”mini”- serie på temat: Journalistiken och framtiden. Hur ser det ut om 10 år? Inläggen är hämtade ur en framtidsdiskussion på Ljungskile folkhögskolas journalistlinje.

Daniel Lindell skriver:

Kostnaden för internetbaserade nyheter tror jag kommer att lösas via prenumeration. Ungefär på samma sätt som det fungerar i dag fast med papperstidningar. Papperstidningarna kommer i sin tur att minska men inte försvinna. De kommer att vara mer exklusiva och betydligt dyrare. Ett grepp från statens sida för att minska utsläpp och miljöförstöring. Gratistidningar i pappersformat och reklamutskick i papper kommer däremot att vara helt borta.

Vilken roll kommer då journalisten att ha. Om tio år kommer en journalist att vara legitimerad… Det i sin tur leder till att kåren kommer att vara betydligt mindre, men mer tid läggs på varje jobb. Utmaningen blir att göra viktig information tillgänglig för alla, inte bara de som har råd med seriösa medier.

Och Robin Alvarsson skriver så här:

Folket är i väldigt stor utsträckning uppkopplade mot någon typ av informationskanal all sin vakna tid. Mobilbranschen har även den tagit ytterligare steg framåt och erbjuder tv, radio, tidning samt on-demand-tjänster. Detta har så klart de ledande mediekoncernerna snappat upp och bildat egna mobilföretag. För journalisten är det numera mycket svårt att vara objektiv. Arbetsgivaren bestämmer i mångt och mycket om vad som skall skrivas. Tidningar, tv och radio är hårt mallade efter vilka typer av program som varje dag skall finnas med.

Stordrift gör inte journalistiken bättre

15 februari, 2010

I lördagens DN (13 feb) skriver Tomas Brunegård, Stampens koncernchef och dessutom ordförande i Tidningsutgivarna, att det behövs ett samarbetsavtal, likt det inom industrin,mellan tidningshusen och journalisterna, för att rädda kvalitetsjournalistiken.(Läs mer här: Journalistik med kvalitet)

En framtid för reklamfinansierad kvalitetsjournalistiken kräver nytänkande på en rad områden, menar Brunegård:

  • Bort med reklamskatten
  • Underlätta export av medieformat och programidéer
  • Nya anställningsformer för journalister
  • Redan stora mediehus skall bli större

Flera av förslagen tål säkert att diskuteras. Men på en punkt, tycker jag, har Brunegård fel. Det gäller stordriftens fördelar inom medievärlden. Överallt i näringslivet är tongångarna de motsatta: entreprenörsandan och småföretagandet som skall bära framtidens välstånd i Sverige. Journalistik är en kreativ verksamhet som kräver stimulerande miljöer och konkurrens i lagom dos för att utvecklas. Mediehusens stordrift hotar, inte bara yttrandefriheten, utan också kvalitén på journalistiken. Brunegårds eget föräldrahem, GP, är ett bra exempel på den tesen. Det är väl knappast någon som tycker att GP har blivit en bättre tidning av att Arbetet Väst försvann. Det är visserligen som att jämföra David med Goliat men för den enskilde reportern fungerade konkurrensen mellan tidningarna som en kittlande utmaning. Journalistiken blev bättre. Och det vann både läsare, annonsörer och ägarna på. Och fortfarande finns det utrymme för små kvalitetstidningar – både Filter och Offside är goda exempel.

Idag kom läsplattan till Sverige

10 februari, 2010

Nordstedts heter Cybook. Och Bonniers Letto. Båda lanserades idag. Vi talar läsplattor för böcker och tidningar. Det är en ny marknad som nu öppnas. Cybook säljs med 7 uppladdade böcker för drygt 3000 kronor. Till Letto finns 5000 titlar och priset är ungefär detsamma. Det låter dyrt, tycker jag. Men förlagen tror på plattorna. Nu är frågan vad tidningshusen gör?

En djärv gissning är att kvällstidningarna blir först ut med prenumerationer på fördjupningsmaterial kring sport och nöjen, kopplade till köp av läsplatta. Ett tips! På Ljungskiles journalistlinjes 25 års jubileum, sista helgen i september, kommer frågan att diskuteras tillsammans med bl.a. Peter Hjörne.

Hur är en bra programledare?

8 februari, 2010

Det första Jarl Alfredius-stipendiet tilldelades nyligen Olle Hägg på Sveriges Radio och Elisabeth Åsbrink på SVT. Olle Hägg har varit programledare för Godmorgon Världen i P1 i 20 år och får priset för stor professionalism. ”Hans programledarskap präglas av en utsökt språkbehandling och ett intressant lyssnande. Hans sätt att förhålla sig till publicistiska frågor går i Jarl Alfredius anda”, skriver juryn i sin motivering.

Det får mig att fundera över frågan vad som utmärker en god programledare i radio och teve?

Med växande ålder märker jag att tålamodet tryter med självupptagna och självspeglande programledare. Det stör mig när programledaren ställer sig i vägen för journalistiken, mellan tittaren/lyssnaren och intervjupersonen eller nyheten. En växande skara programledare tycks leva i tron att budbäraren är viktigare än budskapet. Men så är det inte. En bra reporter filtrerar utan att synas eller ta för stor plats. För det krävs att man är kunnig och vet vad man man vill med intervjun eller utfrågningen. Men det räcker inte: en bra programledare har också modet att ställa svåra frågor, sådant som svider hos både den som blir utfrågad och den som ställer frågorna. En bra utfrågare måste våga riskera sin egen position ibland.

Om programledarens egen attityd och image alltid kommer i första hand blir det oftast ofarlig underhållning istället för  engagerad samhällsjournalistik. Jarl Alfredius hade den unika kombinationen av värme och   skärpa, av mod och empati. Han vågade utmana men aldrig kränka eller förlöjliga. Yngre kollegor i samma anda är Anna Hedemo och Karin Hübinette. Det är två riktigt bra programledare och studioreportrar. Och Olle Hägg. En söndagsmorgon med kaffe, god macka och Olle Hägg på radion går inte av för hackor.

DN varslar och startar digitaltidning

5 februari, 2010

Dagens Nyheter varslar 100 personer, varav flertalet arbetar på redaktionen. Samtidigt berättar man i dagens tidning om en ny storsatsning på en digital upplaga. Det är ingen e-tidning i pdf-format utan en helt ny produkt, skräddarsydd för de nya lässkärmarna som alla väntar på.

Tidningen tycks hoppas mycket på iPad och räknar med att den skall sätta en ny standard för tekniken och viljan att läsa tidningar på nätet. När papperstidningarna varslar personal är det viktigt att påminna om att det har tillkommit många nya journalistjobb på nätet under de senaste åren. Och så kommer utvecklingen troligen att se ut de närmaste åren. När vi summerar plus och minus på jobbmarknaden är det inte säkert att det totala antalet jobb har minskat. Det är innehållet som förändrats.

iPad skall rädda Dagens Nyheter

GP väljer ljungskileelev till ledarsidan

4 februari, 2010

Idag börjar Lisa Björklund skriva ledare på Göteborgs-Postens ledarsida. Grattis säger vi. Lisa gick på Ljungskile journalistlinje för några år sedan. Ledarsidorna kämpar i motvind just nu: konkurrensen från tidningarnas krönikörer och nyhetskommentatorer är tuff. Krönikorna är väl inget att säga om men hur vet man vems röst som nyhetskommentatorerna på nyhetssidorna lånar sig till? Vad vilja exempelvis Lena Melin på Aftonbladet? Eller Henrik Brors på Dagens Nyheter?

Lisa Björklund, ny ledarskribent på GP. Tidigare elev på Journalistlinjen i Ljungskile

När medierna kom till Ljungskile

4 februari, 2010

I tisdags förra veckan sköt en polisman en av folkhögskolans elever i benet. Polisen uppger att det var självförsvar och att eleven uppträtt förvirrat och aggressivt och hotat polismännen med kniv. Händelsen inträffade tidigt på förmiddagen. Redan en timme efter var drygt 30 journalister och fotografer på skolan. Ovanför våra huvuden kretsade en helikopter som, skulle det visa sig, innehöll fotografer från Expressen.

Det blev presskonferens och intervjuer med skolans personal. Polisens presstalesman var på plats för att ge en förklaring till polisens hantering av händelsen. På journalistlinjen hade vi just haft en timme om nyhetsvärdering och nu hamnade vi verkligen i skarpt läge. Och det är en märklig upplevelse att befinna sig mitt i en mediestorm. Reportrarna tycktes tro att Sverige hade fått sin första skolmassaker, precis som tidigare skett flera gånger i USA och också i Finland. De var alltså, av förklarliga skäl, ganska upphetsade.  I själva verket var det en djupt förvirrad och sjuk ung människa som lyckligtvis överlevde händelsen men som aldrig gick att få ordentlig kontakt med under förloppet, trots försök från både skolans kurator och polisen. Förväntningarna vara stora på reportrarna från hemmaredaktionen: papperstidningen skulle ha sitt. Webben krävde täta uppdateringar och radion ville ha snabb leverans av intervjuer. Det är någonting i hela den situationen, som säkert inte är ovanlig, men som ändå stämmer till eftertanke.

I upphetsningen krävde några att få intervjua de som hade befunnit sig i byggnaden under morgonen. När de vägrade anklagade man skolan för att tysta elever. Skolan, å sin sida, menade att medierna borde leva upp till de etiska reglerna och inte tvinga fram intervjuer med chockade och dessutom medieovana människor.

En vecka senare, i tisdags den 2 februari, tog Sveriges Radio P4 upp frågan i programmet Bakom rubrikerna. Lyssna gärna på: http://www.sr.se/vast Där klickar du på länken Lyssna igen i vänstra hörnet. Välj rätt datum och tiden 9.30-10.00.